1979. Den karismatiske musikern Johnny Wetterstrand flyttar hem till sin hemby efter ett antal år på Turné. Omedelbart startar han upp en teaterförening, skriver en musikal, släpper ett antal singlar med Härjedalska artister som säljer bra, blir musiklärare, blåser liv i en nedlagd Folkpark (som blir succé), startar en konceptrestaurang med vildmarkstema och bara lokala råvaror som Björn (!) Älg, Ren och alla fiskar man kan nämna. Det blir också nattklubb med medlems- och Vipkort. Allt detta sker inom loppet av fem år. För mig och min vän “Kingen” är det som att sugas upp av en Tornado. Vi blir upplärda, upptäckta och utsläppta på scén och turné innan vi hunnit fylla tolv år. Det här är alltså 1979.

1986 avlider Johnny i bukspottkörtelcancer, drygt 40 år gammal.

28 år efter att ovanstående bild togs och många år efter att jag och Kingen slutade turnéra tillsammans, så gör slumpen att vi får tillfälle att bara…kliva in på samma scen där vi började en gång. Kingen ska ut och signera lite skivor, jag kör bilen, och vi bestämmer oss för att “vafan, vi kör ihop, det blir säkert speciellt”. Mina femton år som media- och IT-entrepenör, rinner av på ett par minuter, och straxt står vi där och spelar som om det vore igår.
Jag skrev om detta för några inlägg sedan också, men en bekant hade gjort sig mödan av att leta fram ett gammalt tidningsurklipp så jag måste bara posta det. Det är otroligt vart livet tar en längs vägen, allt som hinns med. Allt som inte syns eller går att sammanfatta om den tid som gått mellan dessa två bilder. Jag måste skriva en biografi. Det bara är så. Jag börjar märka med tiden, att jag nog levt ett extremt annorlunda liv. Det måste nog bli en avstämning redan vid 40 fyllda.