No rest for the wicked
..jo ni förstår att i Juli stannar allt.
Som en finlandsfärja som kör in i sirap i 40 minusgrader. Det stannar.
Inget gäller. Är det dessutom väder, sisådär en 25 grader i skuggan, så…stannar allt lite extra. Statstjänstemän- och kvinnor är liksom “jamen vad mysigt att få lite semester”.
Advokater, affärsinnehavare, magnater med lönsamma rörelser…alla sitter i båten, i sommarstugan, i husvagnen. Det fläktar lite i luggen från sjön. För det är ju sommar. Som det ska vara. I alla andras värld. Förstås.
För alla utom den lilla småföretagaren. Eller arbetaren som jobbar in semestern för att få ihop det. Eller småbarns-singelmamman som inte har barnvakt.
Sommaren kan vara grym, believe me. För de som inte har “the shit” ordnat. Vi pratar 15-timmarspass här framför datorn medan solen ligger på. Vi pratar deadlines inomhus medan skratten hörs från badplatsen. Sommaren 2008 lost. “Vad var det där?” Borta, när september kommer. Inget minne av att det någonsin var sommar 2008. Too much work. Väck. Några stulna stunder på sin höjd. Det är bara “full speed ahead” för att klara brödet helt enkelt. Mål; att få en normal sommar 2009. Några lediga helger. Lite solbränna. Avsides. Lugn. Så ska det bli. Det är då det. Nu är nu. Undrar om någon har den minsta aning? Kan man, när man faktiskt har det lungt och skönt, stretcha förståelsen till till att gripa över hur det faktiskt kan se ut för de som inte har en enda sekund extra?
Just nu; fuckin´ hysteria. Keep it coming, bitches. Höj saftglaset så länge.
/S
Rötmånad?
Jodå. En konkurs. Akutsjuk morförälder till min dotter. Förkylning. Och ett sjok av varierade jobb. Den där månaden. Ni vet. Den där sommarmånaden när alla sitter med saftglas och älskar tillvaron.
Men jag välkomnar allt. Det är sånt livet bjuder. Det bara är så ibland. Det är då blicken stelnar till stål-beslutsamhet, käkarna spänns av allvar och man skiter i allt det oviktiga, lämnar det världsliga därhän och försöker stötta de som är sjuka och de som berörs av det.
Att blogga varje dag blir det inte frågan om denna vecka och nästa. Men någon gång per vecka ska jag försöka skriva ner lite runt vad som utvecklas. Det kommer en snar framtid, och den ska bli bra, lycklig, solid, trygg stabil och medveten.
Jag vill ha med er då. Jag kommer att ha mycket att berätta.
/S
Mötte Lassie.
Kingen. Monica Forsberg, jag och Hasse Kvinnaböske backstage. Inga TV-apparater kastades och kaffe var starkaste drogen.
