Ja, det kan de. Tekniskt sett. Lagligt sett.

Men kan de komma undan med det moraliskt, etiskt och politiskt sett, då faller hela meningen med att överhuvudtaget försöka upprätthålla en Svensk demokrati.

Nu behöver det inte vara så mörkt. Människor som Mark Klamberg, ultra-akademiker, kör rakt över samtliga ängsliga försök regeringen gör att linda in FRA-lagen i något annat än den är. I denna fråga, så vet Mark och numer (när hans kunskaper nu är publicerade) några hundratusen människor till, bättre än regeringen.

Idag så läste jag förresten Rick Falkvinges text i stafetten som går om FRA-lagen fram till 16:e September. Jag har alltid tyckt att han skriver bra, men nu börjar han låta som en statsman, i positiv bemärkelse.

Vidare;

Sveriges befolkning har stulit tillbaka agendan. Ja, jag skriver sveriges befolkning, inte någon slags “bloggosfär-elit” som gammelmedia vill ha det till. För det är vanliga väljare som gett sin röst i den här debatten och den rösten har ljudit högre genom den digitala domänens kanaler än någon annan folkopinion gjort i modern tid.

Idag fattar vi inte plakaten och går ut på gatorna och skanderar när vi vill protestera. Den tiden är för alltid förbi.
Idag läser vi på, gör analyser och utbildar oss på nätet, tills vi till och med vet mer än de experter som tillverkar underlagen för riksdagsmännens beslut.

Sedan protesterar vi. Med tornadokraften hos några hundratusen gemensamma kanaler rakt upp på skärmarna i varenda tillgängligt media.

Helt plötsligt står pyramiden på huvudet, och regeringen framstår som de minst kunniga, minst demokratiska och därmed minst förtroendeingivande.

Kanske ångrar man nu att man storsatsade på “personaldatorer och bredband till alla” mellan 1997-2007. Det ledde nämligen till att folket började engagera sig politiskt igen i helt nya former och tog både gammelmedia och politiker på sängen. Att ha en engagerad väljarkår är det värsta som kan hända en politiker som är van att verka i total anonymitet.

FRA-debatten har medfört en revolution, som kommer att innebära att allt som nuvarande och kommande regeringar företar sig utreds av folket i realtid och beskedet om hur vi ställer oss kommer innan talmannen ens hinner lyfta klubban från bordet.

Genom Internetmediet, bloggkulturen och dagspressens digitalisering, så finns ingenstans att gömma sig, ingen tröghet i rapporteringssystemet.

Minst hundratusen Svenskar i taget har alltid jour, slåendes i encyklopedier, brukandes sina akademiska fackkunskaper, omvärldsbevakandes de senaste rönen i varenda fråga och jämför med de bästa lösningarna i andra länder.

Den informella makten håller på att rinna ur Rosenbad.
Om väljarna enligt detta resonemang har informationsövertaget i en fråga och sittande regering tänker agera tvärtom, så måste de skynda sig att driva igenom frågan så länge de fortfarande har den formella makten, för de kommer inte att bli långvariga på stolen efteråt. Missbrukar de sin makt, så ryker de. Det här är är inte en odemokratisk utveckling. Det är själva essensen av vad jag härmed döper till hyper-demokrati.

Äntligen kanske det kommer att bli som det är meningen att det ska vara; -politiker ska exekvera det majoriteten av befokningen beordrar dem till, och utöver det, hålla sig i skinnet.

/Stefan

Relaterade länkar:
Mina Moderata Karameller
Anna Troberg
Blogge Bloggelito
Rick Falkvinge
Opassande
Jinge

Glöm inte Stafetten!!
09 sept – Emma “Opassande”

10 sept – Oscar Swartz

11 sept – Anna Troberg

12 sept – Rick Falkvinge

13 sept – Mary Jensen

14 sept – Mark Klamberg

15 sept – Stoppafralagen.nu

Mer; Maria Abrahamsson i SVD och Bloggelito visar vägen.
Fra-motståndet lever vidare (SvD)