…som om vi hade ett förhandlingsläge.

-När det konstaterats att vi kanske har mest Uran i världen. No no.

Om Jämtland skulle exploateras som Uranlän, så skulle 99% av länet fortfarande vara en “orörd helgedom av fiskevatten och naturskönhet”.

1% skulle vara ett mayhem av tågräls, gruvor och 20 000 arbetstillfällen och sisådär en Svensk Bruttonationalprodukt per år av pengar. Förmodligen skulle man slopa skatten helt för närområdena. Förmodligen skulle det byggas motorvägar till berörda kommuner och elektrifierad stambana av inlandsbanan.
Förmodligen skulle Sverige bli ett av världens rikaste länder. Förmodligen skulle alla ha hus med rostrifa vitvaror och ekparkett i en 70-milsradie runt jämtland. Förmodligen skulle alla ha jobb, och de som inte hade det, få medborgarlön, bara för att de bodde nära brytningen.

Jämtland skulle forftarande lysa oskuldsfullt runt Härjedalen och Åre, som orörda paradis i marknadsföringen.
Sverige skulle bli oberoende och självförsörjande. Rikt. Starkt, i en fallande världsekonomi. Som Norge.

Så…..rösten är lagd till människan i detta. Släpp efter lite, och få allt. Eller håll emot och få inget, för principen. Gissa vilket som vinner?

Civilisationens räddningsplanka….eller “miljömedvetandets samvete”, för att rädda en plätt på jorden, som nästan inte går att mäta i globalt perspektiv.

Självklart, ska vi både bygga världens största kärnkraftverk, och dessutom bryta Uran i länet. Allt som går. Så det knakar. Vad tänker ni med. Sluta hyckla. Släpp efter.

Vi har bäddat för detta i århundraden. Resistance is futile.

/Stefan