Det kom i stället från ett parti med smalt och tydligt fokus:

1. Värnande om den personliga integriteten.

2. Skyddande av yttrandefriheten.

3. Ett kraftigt motstånd mot digital övervakning och begränsning av individuell frihet på nätet,  i alla former, från både privata intressen och staten.

Var partiet står i andra frågor är betydelselöst, eftersom ovanstående frågor hämtar sin starka kraft från grundlag och konstitution och överordnar sig därmed alla andra mindre politiska agendor och sakfrågor. Momsfrågor, strafflängder eller biltullar är politiska lättviktare invid de allvarliga hot som just nu riktas mot medborgarna. Överstatlig informationsmakt. Begränsning och reglering av var du skriver, hur du skriver och ett förbud mot att vara anonym på nätet. Det är en lika orimlig utveckling i den digitala miljön som i den fysiska.

För de som inte har förstått det, så håller de Europeiska länderna i praktiken, och kanske utan att vara riktigt medvetna om det, att skapa ett digitalt Sovjet med ett stordator-KGB vid rodret.

Det är inte modell som ska få läggas över de demokratier vi lever i.  Aldrig någonsin.

Jag sympatiserar med ett annat parti i de allra flesta andra frågor av mindre dignitet än denna. Men just i denna fråga, är jag en sann Piratpartist.  Den här utvecklingen ska helt enkelt stoppas.

Den ska stoppas.

/S

"Hej jag är en girig gubbe som tillsammans med lika empatilösa chefs-kärringar just nu plundrar din plånbok din lättledda, naiva och maktlösa lilla människa"

Om man har gjort rätt för dem.

Jag är inte ensam om att ha problem med det här som uppdagats i pressen senaste veckorna. Det blir en pedagogisk kollaps när någon misskött ett företag, försäkringsbolag eller statlig organisation och sedan får en gratifikation på flera miljoner för det. När tusentals anställda får gå, men de som sköter företaget belönas ändå. Det bara går inte! I min och många andra värld, så är det okej med bonusar när man gjort bra ifrån sig. När företaget expanderar, när antalet anställda ökar, när man tagit marknadsandelar, när man ökat vinsten. När både ägare, anställda och börsen är så nöjda det är möjligt. Då får man för min del gärna, kvinna eller man (i det privata näringslivet), plocka ut vilken djävla bonus man kommer undan med för styrelsen. MEN! -När det företag eller den organisation man arbetar i, av någon anledning tappar greppet, skär ner, faller, förlorar marknadsandelar, ja, då får man helt enkelt leva utan bonus och gratifikation eller hur?

Så fungerar all Pavlovsk grundteori:

-Gör bra ifrån dig och få en belöning.

-Misslyckas och bli utan mat.

Ni kan inte, direktörer, styrelseledamöter och övriga chefer, förvänta er en djävla gratifikation när ni misslyckas!! Den kulturen KÖPER inte vare sig kunder, opinion eller ägare. Så back off. Den kulturen ska dö och aldrig mer återetableras. Webben och medborgarjournalistiken ska göra er så transparent utsatta  att ni inte kommer att kunna göra en enda moraliskt felaktig transaktion utan att åka ut på arslet. Jag är förbannad idag. För ni står i vägen för en bredare välfärd. Move over och gå i pension för fan.

Vidare: -När det gäller  fackförbund, pensionsförvaltare eller statliga organisationer, då är det en heeeelt annan femma än för privata företag, för då är JAG och VI med och betalar via skattsedeln!

Det är därför, kära “AMF-Wanja Dumby-Naiv”, som du och styrelsen inte kommer undan med några undanflykter. Ni har styrelseuppdragen för att ni ska sköta just sådana här ärenden etiskt, rimligt och professionellt, vilket inte har varit fallet. Därför så faller också det formella ansvaret på er. Det vet alla som läst lite vanlig styrelse- och bolagsjuridik. Det hör till uppdraget att tillse att ni agerar ansvarsfullt.

Därför, ska ni nu åtalas, alternativt bara hållas ansvariga enlig Svensk bolagsordning för att ha agerat illojalt mot ägarna, spararna och alla andra på vars uppdrag ni sitter.

Det kommer att bli en fest att följa. Efter den här affären, så följer givetvis nya, i andra organisationer. Tidningarna har fått vittring på att det här säljer lösnummer, så vi kan se fram emot en skandal i månaden  hela tiden i nya sammanhang där tant efter farbror ställs med ändan bar, för folkets fromma.

Wanja, Party like a Rockstar today, för snart är du undersköterska igen.

/S

-Jag kom fram till att hela den gamla parlamentariska kulturen idag är ett enda stort systemfel i sig. Världen gick för tio år sedan vidare in i ett paradigmskifte när samhället blev uppkopplat, men den gamla Svenska demokratin slutade tvärtom att utvecklas helt och stannade kvar i en tradition med rötter i industrialismens och  politikens ungdom. Detta är så oerhört skadligt för kvaliteten på demokratin, eftersom den, då den inte längre svarar mot behoven utifrån, helt enkelt dör inifrån, långsamt, som om den hade cancer.

Fysiska gamla folkrörelsetraditioner i form av “Scoutlägerbetonade kram-kalas” och liknande slutade attrahera potentiella medlemmar redan på 90-talet.

Det är ingen fritidsklubb vi nya, yngre partimedlemmar vill ha, -de flesta av oss vill ha snabba och kärnfulla instrument för att diskutera och exekvera beslut med så lite besvär som möjligt. Helst Integrerat med webben med kraftiga datastöd i processen för gruppsamverkan, digitala certifikat, dokument- och remisshanteringhantering, beslutsstöd och webb-verktyg för intern röstning för att bereda frågorna i partigrupperna innan fullmäktige och liknande. SMS-kalendrar och snabba puckar. No fuss.

…Och så lite som möjligt av oändliga vidhängande kickoff-helger på obskyra kursgårdar och liknande tack. även om behovet av dem givetvis ökar före och efter ett val.

Systemet betalar oss fritidspolitiker nästan ingenting i arvode medan man tvingas riskera att ha sönder sina familjer om man ska ställa upp på alla stora och små möten som hålls hela tiden.. Alltså måste fritidspolitikers medverkan underlättas och effektiviseras extremt mycket, så att det tar lika mycket tid i månaden som en halv tvättdag ungefär. Totalt. Det måste bli mer action och mindre malande med käkarna.
 ”Skicka över agendan, stäm av den med väljarna, knåda den tillsammans och låt oss gå till beslut” liksom.

 Det gamla politiska Operativsystemet som sköter sverige idag är som att tvingas använda Windows 95 d.v.s. helt oanvändbart om man vill utföra något vettigt arbete med det. Men det är det enda vi har, alltså måste det politiska systemet helt enkelt reformeras på en nästan konstitutionell nivå.

Ny organisationsform, ny teknik i mitten, mindre resor, möten och kurser och  i stället fler gruppmöten via webbkonferens, högre grad av delegation och ansvar, mindre “trivselfika”. Så att det mer liknar ett riktigt, kvalificerad arbetsuppdrag helt enkelt. Arbetsbeskrivning, reslutatkrav och förväntingar även för fritidspolitikern. Man bör också sänka antalet ledamöter över hela spannet, men å andra sidan göra dem  synliga i högre grad och ansvariga inför medborgarna genom att göra deras arbete i den politiska processen helt transparent för väljarna genom IT.

Se där. Utifrån bara ovanstående embryo och 400 miljoner kronor skulle jag kunna skriva en första kravspecifikation till en beställning hos en systemleverantör och renovera hela den Svenska Demokratins organisatoriska arbetsprocess utan att tumma på kvaliteten och sedan och få medlemmarna att VÄLLA in i partierna inom bara en treårsperiod.
Hm, se där, en fråga som faktiskt då SKULLE få igång min döende poltiska motivation vore att jobba med just en sådan reform förstås. Hm, en tanke. Undrar var man vänder sig med den?

Dessutom, vore jag riksdagsman, så skulle jag ha en egen webbsite som kopplade ihop mina “hem-väljare” med mig, dygnet runt.. Inför  varje sittning i riksdagen, skulle jag lägga ut de beredda frågorna på webbplatsen och föra en dialog med mina väljare i Internetforumet tills frågorna var behandlade för min egen del och sedan låta mina väljare, genom ett individkopplat röstningssystem få ha en åsikt om vilken knapp jag skulle trycka på i riksdagen. Sedan, skulle jag börja förhandla med riksdagsgruppen och därefter göra bedömningen, när hänsyn har tagits även till andra intressen.

Men bara i extrema undantagsfall skulle jag gå emot mina väljare. Ibland kan det ju t.ex. behövas när man beslutar om nationella storprojekt som järnvägsbyggen m.m. där regionala hänsyn måste vägas mot nationella intressen. Men i väldigt många frågor, så går det helt utmärkt att ha en representativ direkt-demokrati genom sin riksdagsman. Det skulle helt klart öka det demokratiska inslaget och samtidigt exponera mig för kritik från alla håll, precis som det ska när man är folkvald. Comes with the job.

/S

Bara för att ni ska vara underrättade inför framtiden.
Jag vill sätta den här kunskapen i huvudet på er. Av omsorg. Sedan kan vi låta det bero.

Det finns en alldeles riktig lista på vad myndigheterna har tillåtelse att göra mot dig (och dina bekanta) idag i övervakningsväg. Utan att berätta det för någon av er. Om du till exempel känner någon på håll, som håller på med olagligheter utan att du vet om det och de är under övervakning av polisen, så får polisen även gå in i din lägenhet när du inte är hemma och installera dolda kameror i dina väggar och spionprogram på din dator. Utan att du får reda på det. Visst låter det som science fiction? Visst vill man egentligen bara skratta och säga “hahahaaaa..jaaa, det där var ju roligt….”.

Nu är det så att det här är verklighet.  Paragraferna finns att läsa, fastslagna, utförliga, tydliga och solida.

Dessa lagar vill jag att du läser om. Bara en gång. Du kommer inte att tro dina ögon. Sen kommer du att vilja byta land.
För de finns. På riktigt. Redan idag.Utan att direkt ha marknadsförts, av förståeliga skäl.

Denna viktiga genomgång av vilka lagar som redan implementerats och vilka som snart är genomdrivna kan du läsa om på bloggen “Opassande”, om du trycker på den här länken.

Gör det. Det är bra allmänbildning om inte annat. Och bra fika-snackisar.

På ett annat plan, så hoppas jag ni förstår någonstans, att något fruktansvärt har hänt. Någonting fundamentalt håller på att förändras i samhället under fötterna på oss och det är ingen som hittills har frågat oss om lov.

Den här utvecklingen ger oss anledning att vara både ledsna, rädda och oroliga. För det är mot samhällets själva kärna detta slår. Demokratins innersta väsen ligger just nu på huggkubben och väntar på yxan.

Sen blir det mörkt.

/S

Mer om makt, fra och relaterade ämnen:
Hultins Tankegångar
Intensifier
Mina Moderata Karameller

Glöm inte stafetten!

9 september — 7 — Opassande
10 september — 6 — Oscar Swartz
11 september — 5 — Anna Troberg
12 september — 4 — Rick Falkvinge
13 september — 3 — Mary Jensen
14 september — 2 — Mark Klamberg
15 september — 1 — Stoppafralagen.nu företrädd av Anna Pettersson.

Vad händer när man sätter världens samlade kunskaper i händerna på större delen av mänskligheten samtidigt och ger dem alla möjligheten att samverka och kommunicera runt den?


Svaret är att skillnaderna utjämnas mellan de som vet och inte vet. Informations-inflation uppstår när allt mer validerad och högkvalitativ kunskap demokratiskt tillhandahålls alla från alla håll, till skillnad från tidigare, när kunskap var mer exklusiv och användes för lönesättning, karriärbildning och försörjningsmedel. Den plattformen kommer att försvagas i och med informations-demokratiseringen. Tänk på följande mening;

“Jag har information som du inte har, som gör att jag kan hjälpa dig, behandla dig, publicera dig, få dig friad i en rättegång, eller bestämma över dig”


Ovanstående mening går inte att applicera i samma höga grad idag som för bara några år sedan. Givetvis kommer människor inte att börja operera sig själva hemma bara för att de har tillgång till all läkarlitteratur på nätet, det är inte alls vad jag menar, utan min poäng är den att vi ser en glidning, en utjämning och en demokratisering av informationsmakten. Våra universitet och högre lärosäten får problem i och med detta.
Jag börjar höra historier från alla möjliga närstående att de genom att forska på Internet lyckats diagnostisera sig själva bättre än allmänläkaren på sin lokala hälsocentral. Något som bevisats senare när de väl fått en remiss till en specialist. Det är ett litet exempel på kunskapsglidning.

Låt mig ge flera exempel:

Politiker.
Riksdagsmännen röstade igenom FRA-lagen den 18:e Juni utifrån ett subjektivt underlag skapat av särintressen inom FRA-myndigheten själv. Den allmänna opinionen skrek i högan sky och plötsligt började hela landet utreda frågan med kraften hos tiotusentals personer och akademiker med en enorm flora fackkunskaper. Statsvetare och terrorism-expertis, humanister och journalister, ägnade sig åt mer än bara “tyckande” och grävde fram verkligheten runt FRA-frågan. Inom några veckor så hade en ofattbar vägg av förankrade och solida faktaunderlag presenterats som visade att riksdagen och regeringen slagit in på en mycket farlig bana. Regeringen kan fortsätta på den banan utan att bekomma sig, men nu med kunskapen om att de gör det mot bättre vetande och med allmänhetens ogillande. Internet-Regeringen 1-0.

Journalister
När informationsmakten helt plötsligt rycks ut från tidningshusen och deras röst och perpektiv inte längre är vare sig lika exklusiv eller attraktiv som tidigare, så infinner sig en slags inflation även här. Avståndet minskar mellan en journalists röst och en privatpublicistisk röst. Fortsätter utvecklingen åt detta hållet så kommer samhällsjournalistiken att helt försvinna ur mediehusen och ersättas av underhållnings- och featurematerial under en kort tid, innan Internetpublicisterna kommer ikapp även här. Marken gungar under Schibstedt och Bonnier.

Jurister
Den Juridiska världen har länge varit mycket ogenomtränglig och exklusiv, men offentlighetsprincipen i kombination med egenskaperna hos Internetsamhället gör att vi nu kan underminera domstolarnas informations-suveränitet, som tidigare ofta använts som ett rent maktmedel. Vi kommer därmed att få mer transparens i rättegångarna, mer information kommer att gå utanför traditionella medier direkt till slutkonsumenterna och detta kommer därför att stärka rättssäkerheten.

Vård- och omsorgspersonal
Alla, från överläkare till hemtjänst-personal, arbetar under allt större granskning. Lex-Maria-anmälningarna ökar i volym och transparensen ökar även här. En felbehandlad patient kan lägga upp sina erfarenheter på nätet och omedebart kopplas ihop med hundratals andra som erfarit samma sak, och därefter göra gemensam sak. Dessutom; efter att vi får en diagnos, så kan vi idag sedan gå hem och lära oss vad världens främsta experter på den åkomman säger, och ta del av de mest kvalificerade forskningsrönen tio minuter efter att vi lämnat vår hälsocentral.

Givetvis är det bara en provokation att hävda att kvalificerade, akademiska yrkesgrupper riskerar att bli arbetslösa i och med denna utveckling.

…men vår makt över dem ökar och vi är inte längre lika utlämnade till deras ensidiga bedömning eller godtycke, och det, kan vara en av de mer hoppfulla insikter jag fått på mycket länge.

/Stefan

Mer om makt, fra och relaterade ämnen:
Hultins Tankegångar
Intensifier
Mina Moderata Karameller

Glöm inte stafetten!

9 september — 7 — Opassande
10 september — 6 — Oscar Swartz
11 september — 5 — Anna Troberg
12 september — 4 — Rick Falkvinge
13 september — 3 — Mary Jensen
14 september — 2 — Mark Klamberg
15 september — 1 — Stoppafralagen.nu företrädd av Anna Pettersson.

Men kan de komma undan med det moraliskt, etiskt och politiskt sett, då faller hela meningen med att överhuvudtaget försöka upprätthålla en Svensk demokrati.

Nu behöver det inte vara så mörkt. Människor som Mark Klamberg, ultra-akademiker, kör rakt över samtliga ängsliga försök regeringen gör att linda in FRA-lagen i något annat än den är. I denna fråga, så vet Mark och numer (när hans kunskaper nu är publicerade) några hundratusen människor till, bättre än regeringen.

Idag så läste jag förresten Rick Falkvinges text i stafetten som går om FRA-lagen fram till 16:e September. Jag har alltid tyckt att han skriver bra, men nu börjar han låta som en statsman, i positiv bemärkelse.

Vidare;

Sveriges befolkning har stulit tillbaka agendan. Ja, jag skriver sveriges befolkning, inte någon slags “bloggosfär-elit” som gammelmedia vill ha det till. För det är vanliga väljare som gett sin röst i den här debatten och den rösten har ljudit högre genom den digitala domänens kanaler än någon annan folkopinion gjort i modern tid.

Idag fattar vi inte plakaten och går ut på gatorna och skanderar när vi vill protestera. Den tiden är för alltid förbi.
Idag läser vi på, gör analyser och utbildar oss på nätet, tills vi till och med vet mer än de experter som tillverkar underlagen för riksdagsmännens beslut.

Sedan protesterar vi. Med tornadokraften hos några hundratusen gemensamma kanaler rakt upp på skärmarna i varenda tillgängligt media.

Helt plötsligt står pyramiden på huvudet, och regeringen framstår som de minst kunniga, minst demokratiska och därmed minst förtroendeingivande.

Kanske ångrar man nu att man storsatsade på “personaldatorer och bredband till alla” mellan 1997-2007. Det ledde nämligen till att folket började engagera sig politiskt igen i helt nya former och tog både gammelmedia och politiker på sängen. Att ha en engagerad väljarkår är det värsta som kan hända en politiker som är van att verka i total anonymitet.

FRA-debatten har medfört en revolution, som kommer att innebära att allt som nuvarande och kommande regeringar företar sig utreds av folket i realtid och beskedet om hur vi ställer oss kommer innan talmannen ens hinner lyfta klubban från bordet.

Genom Internetmediet, bloggkulturen och dagspressens digitalisering, så finns ingenstans att gömma sig, ingen tröghet i rapporteringssystemet.

Minst hundratusen Svenskar i taget har alltid jour, slåendes i encyklopedier, brukandes sina akademiska fackkunskaper, omvärldsbevakandes de senaste rönen i varenda fråga och jämför med de bästa lösningarna i andra länder.

Den informella makten håller på att rinna ur Rosenbad.
Om väljarna enligt detta resonemang har informationsövertaget i en fråga och sittande regering tänker agera tvärtom, så måste de skynda sig att driva igenom frågan så länge de fortfarande har den formella makten, för de kommer inte att bli långvariga på stolen efteråt. Missbrukar de sin makt, så ryker de. Det här är är inte en odemokratisk utveckling. Det är själva essensen av vad jag härmed döper till hyper-demokrati.

Äntligen kanske det kommer att bli som det är meningen att det ska vara; -politiker ska exekvera det majoriteten av befokningen beordrar dem till, och utöver det, hålla sig i skinnet.

/Stefan

Relaterade länkar:
Mina Moderata Karameller
Anna Troberg
Blogge Bloggelito
Rick Falkvinge
Opassande
Jinge

Glöm inte Stafetten!!
09 sept – Emma “Opassande”

10 sept – Oscar Swartz

11 sept – Anna Troberg

12 sept – Rick Falkvinge

13 sept – Mary Jensen

14 sept – Mark Klamberg

15 sept – Stoppafralagen.nu

Mer; Maria Abrahamsson i SVD och Bloggelito visar vägen.
Fra-motståndet lever vidare (SvD)

Cattis blogg visar att även Socialdemokrater hamnar i kläm ibland. Jag fattar inte. Förstår inte partierna att vi riktigt _ogillar_ dem med liv och lust? Den politiska kulturen ska anpassas efter oss som vill verka i den och vill in, inte tvärtom! “Gammelpolitiken” håller på att begå självmord.

Hemsida efter hemsida, kommentar efter kommentar, undersökning efter undersökning visar att medlemmarna flyr partierna och att av de som rekryteras in, så slutar fleralet innan det ens gått en mandatperiod!

Detta får partierna ta på allvar. Annars så håller de just nu på att fälla träden till brädorna de ska spika ihop sin egen kista av när allt politiskt engagemang försvunnit så det enda vi står med är en liten elit och ett enormt demokrati-underskott. Det är här en förbannat allvarlig fråga.

Politiken är snart bara en illusion upprätthållen av de sista erfarna bärarna av den gamla politiska traditionen. -Den som vi som nya politiker varken accepterar eller känner oss hemma i. Vi måste få utrymmet att forma politiken som vi vill, om det så innebär att vi vill sitta hemma vid köksbordet och rösta i kommunfullmäktige via digitala certifikat medan vi förvärvsarbetar eller matar barnen. Annars blir det bara pensionärer, ungdomsförbundare och kvarsittare kvar i beslutsapparaten. Det är inte en representativ demokrati.

Den gamla politikerskolan måste förstå, att allt de känt till hittills måste ersättas med helt nya former för att arbeta inom partiorganisationerna som folkvald.

Det bara går inte längre. Om någon tvingar ut mig på parti-kickoff en gång till med kaffe och samkväm begår jag harakiri. Det passade kanske dem som växte upp med folkrörelserna, men det passar sällan oss mitt i den nya tiden som oftast obarmhärtigt pinkar in varenda sekund på dygnet med saker att uträtta.

Vi som har erfarenhet som entrepenörer, debattörer, estradörer eller olika hantverk, som är hårt arbetande föräldrar och lever mitt bland alla de tjänster som politiker beslutar om, måste få rimliga förutsättningar att arbeta som förtroendevalda.

Dessutom så accepterar vi inte parti-piskor och sånt tjafs.
-Är en fråga bra så är den bra oavsett vilket parti som lägger förslaget. Att motarbeta den bara för att “den kom från det andra laget” är så otroligt kontraproduktivt. Det _förstör_ samhället!

Dessutom; -Makt? vad finns det för makt i politiken idag som attraherar moderna unga människor? Att få en väg byggd och invigd? En dagistaxa sänkt? Det ligger ingen vidare sexig “powertrip” i det liksom. Några vidare pengar finns det inte heller som kan motivera oss att lägga ner själ och hjärta. Alltså måste vi drivas av andra morötter. Och de återstår för partiorganisationerna centralt att uppfinna, om det ska gå att nyrekrytera överhuvudtaget igen.

Politiker är inte förmer än andra, snarare ska vi vara ödmjukare inför andra, d.v.s. dem som vi är underställda; väljarna.

Korridorintriger, vänskapskorruption, gammal outtalad parti-tradition och ständig historisk navelskådning är…förbannad skit på ren Svenska. Slöseri med skattepengar, och sådant underminerar respekten från väljarna. Jag tycker det är självklart och friskt att väljarna struntar i oss politiker med den kultur vi representerar idag.

De gamla kulturbärarna måste ut ur den här apparaten nu. Alla de som skolats under Palme, Fälldin och Boman, ut med er och in i pensionen. Sen ska den kulturen glömmas och ersättas med en modern demokratisk organisation, där reell kompetens ska vara meriterande och det ska vara belönande både ekonomiskt och socialt att arbeta med politik.

Annars får partierna vara utan mig och några tiotusentals andra engagerande människor, som idag underkänner den politiska maskinen fullständigt i nuvarande form.

/S